vitsippa

Jag lääääängtar efter vår!

(OBS! Arkivbild)

Tvättmaskin

Vi har köpt ny tvättmaskin och torktumlare till lägenheten. Inte för att det fanns någon innan. Det som bjöds var den gemensamma tvättstugan två hus bort. Det är säkert inget fel på den. Det är bara det att jag redan efter en tvättning i den insåg att det inte var ens teoretiskt möjligt för mig att klara mig utan egen tvättmaskin. Vad lycklig man kan bli över en ny och fin tvättmaskin - det är nästan löjligt (lägg till en torktumlare och du blir euforisk). Min mamma och pappa satt och tittade på sin nya tvättmaskin under hela premiärtvätten någon gång när de var nygifta (de firar 40-årsjubileum i år!). Bättre än tv. Så hängiven var inte jag. Inte heller min son. Men nu har han nyss tillbringat en knapp halvtimme framför tvättmaskinen med tårar i ögonen och näsan tryckt mot luckan. Orsak: hans älskade nalle fick sig ett välbehövligt bad. Efter diverse marksniffnigar var det liksom dags. Otroligt vad gott han luktar nu lilla nallebjörnen.

Gissa...

Min bror har infört en väldigt roligt lek kallad Gissa barnet. Här följer tre kort varav något är lite lättare att se än de andra. Men vem är Elias och vem är Lovisa?

Teletubbies?

Nalle

Baddare

TV

Min son tittar väldigt mycket på TV. Felet är givetvis hans föräldrar, med betoning på moderskapet. Så har det varit sedan jag blev gravid med Lovisa. Min son älskar att vara utomhus och att leka. Tyvärr tillät inte min kropp dylikt och därför blev TV ofta alternativet. Tänk vad dåligt samvete man kan få som moder när ens barn tittar på TV "för mycket". TV är och är inte en utmärkt barnvakt. Det kan man fördjupa sig länge i. Nu har jag bestämt mig för att ta tag i problemet innan det blir ett problem. Nu när vi går mot vår är det dessutom lite lättare än när mörkret omsluter tillvaron. Sonen tittar gärna en stund på morgonen tills jag vaknar och lyckas avleda honom in på mer kreativa aktiviteter och så gärna på kvällen. Och detta kan variera mycket hur många minuter och timmar det blir totalt. Vi har som mål (vilket vi uppfyller alla dagar utom stormdagar eller när vi är sjuka) att vara ute och leka minst en timme, gärna med en halvtimmes promenat uppepå (för mammans skull).

Nu efterfrågar jag andra föräldrars tips på hur man kommer ur TV-träsket. Tacksam för råd!

Dagens sanning

Carola är Sveriges bästa artist. Så var det sagt. Och egentligen behövs det inte ens sägas. Det är bara så. Punkt. Och jag har inte ens hört henne och Andreas sjunga än. Jag ville bara göra ett statement. Det är så många andra som säger annat. Men. Hon är bäst. Måhända är hon inte längre Sveriges bästa sångerska. Men bästa artist. Det finnes icke hennes like. Jag behöver inte ens säga lycka till inför ikväll, de har redan sin finalbiljett. Men jag kan önska henne lycka till med rösten. Den kan ju vara bra att ha.

älskling

Som ni kanske förstått är vi alla sjuka. Det är tydligen intet ovanligt om man har sådana vanor som innebär ett besök på en öppen förskola då och då. Jag är lite krasslig och tycker lite synd om mig själv idag eftersom jag dessutom har två till individer som är sjuka och i stort behov av en osjälvisk moder som gör allt för deras välbefinnade. Då är det gott att solen i alla fall skiner i Falun. Det gör den förresten inomhus också. I alla fall om man får tro Elias. Han kom inrusande och uttryckte sin belåtenhet över att solen kommit. - Jag tycker om att gå i solen, mor. Det gör du med, eller hur?
Efter denna soldyrkan upptäcker han att lillasyster vaknat. Han hälsar henne med lite gos = han sniffar på hennes huvud och säger med sin mildaste röst: - Älskling. Min älsklings-Lovsa. God morgon! Mmmm.
Helt plötsligt sken solen lite klarare även för mig. Förresten, vad dammigt här är, måste nog göra något åt det. *snörvel och atjoooo*

Vår?

Nu är det vår. Det måste genast uppmärksammas på bloggen i form av färg och form. Glad vår. Lite så där i förskott, jag vet. Men om det är för grått ute så kan man ju numera klicka in på min blogg och njuta av lite vårfärger. Till skillnad från förut.

Öppna förskolan

Varför blir man alltid sjuk så fort man besökt öppna förskolan?
Härmed utfärdas smittovarning. Alla som inte är beredda att tillägna den närmaste veckan i sjuksäng gör bäst att hålla sig borta från sådana aktiviteter.

Up to date igen

Är det farbror Bert eller...

Elias i mina första glasögon

(som jag hade innan jag blev helad).

En riktig liten spexare. Brås på far sin.

Elias som hockeymålvakt med galler till hjälmen.

Egen design.

Lovisa fyra månader


Så här bestämd kan prinsessan se ut när hon sover.


Spontan syskonkärlek.

Lovisa tre månader

lydnad

Hur kommer det sig att man blir så fantastiskt glad när ens avkomma lyder? Det är något speciellt med lydnad. Sonen blir glad och jag blir glad. Lydnad leder alltså till glädje. Inte initialt (kan ju så klart innebära vissa vokala utgjutelser), men efteråt känns det så gott i hjärtat. Jag bad sonen plocka upp sitt lego från golvet innan jag satte på Mcqueen som han bad om. -Näe! Var svaret jag fick, men medan jag ammade lillasyster uppstod diverse ljud från sonens rum som indikerade på att legot i alla fall förflyttades. Jag gick så småningom dit och till min glädje (och fövåning ska erkännas) hade sonen plockat upp varenda liten legobit. Det var en väldigt lycklig känsla som uppstod i moderns maggrop. Han lydde!
Tilläggas bör att även om jag så klart bett honom att plocka undan tidigare har han aldirg fått uppmaningen att göra det så här på egen hand. Men han gjorde det! 1 gång av 1. Etthundra procent. Wow.
Sedan blir jag ju så lycklig över ordning i vårt hem. Och alla som känner mig sade:

brandbil

En liten bild ifrån köket i Rälta när Elias lekte brandsoldat.

Han och Lovisa åkte brandbil.

All you need is love

Jag var inne i vårt sovrum med Lovisa när jag hörde hur Elias för sig själv frenetiskt hoppade jämfota ute i vardagsrummet. Precis utanför sovrumsdörren står den stor spegel och det är tydligen mycket roligt att spegla sig när man är 2,5 år. Jag tänkte (så svensk jag är) genast på våra stackars grannar under betonggolvet (tanterna under golvet som Elias säger) och tänkte just hojta ett bestämt: Sluta hoppa, när jag hörde att han sjöng. Och som han sjöng. - Jag älskar moooor. Och faaar älskar jag också. Älskar. Moooor och faaaar. Jag hejdade mig och lyssnade istället till min son. Och njöt. Spontan kärlek framför en spegel i vardagsrummet.

Presentbestyr

Vad köper man till en pappa (barnens morfar) som har precis allting och dessutom köper allt han själv önskar sig (inklusive en massa gamla leksaker på Tradera)?
Böcker? Pappan racerläser. Man kan inte köpa nån bok som kräver noggrann läsning, det blir för trist. Han kan man bara köpa en viss typ av böcker till, gärna deckare. Nu är det bara det att han redan har läst alla deckare som finns eftersom han är stammis på bibblan i Filipstad.
Långkalsonger? Det har pappan redan fått av mamman i julklapp. Årets långkalsonger. Så det blir det inte.
En pryl? Glöm det, de har fullt av prylar och när det blir för många ger de till erikshjälpen.
Slips? Alldeles för tråkigt.
Tidigare har pappan fått fortsättningen på Anne på Grönkulla (vhs), en väderstation, böcker, cd-skivor och nu kommer jag inte ihåg mer. Det är bara det att pappan själv köper alla filmer och skivor han vill ha på nätet. Han har stenkoll. Väderstationen använde radiovågor för att fungera och det var icke hälsosamt, böcker har vi redan behandlat..... Vad ska faderskapet få? Man vill faktiskt gärna ge något. Min pappa är världens generösaste och jag vill gärna ge något för att fira min lilla pappa. Men det innebär ju att man skulle ha ett iq som jag tyvärr inte kan stoltsera med, inte nu och inte ens när jag inte ammar.

Är det någon som har ett underfundigt tips på en present? Lämna en kommentar. Vi träffas redan i morgon (lördag) så ni får skynda på!

Och pappa! Nåde dig om du läser kommentarerna innan i morgon! Nyfiken är du, men nu får du lov att hålla dig!

Vi får väl återkomma med vad det blev inom den närmaste framtiden.

igår

... sa min man: jag tycker att du är så mycket gladare nu än när vi bodde i Rälta. Och det har han ju faktiskt rätt i. Det har jag inte tänkt på, men det är jag. Vad roligt! Då blev jag ännu gladare.