torsdag 22 maj 2008

Doftminnen

I morse gjorde jag mig en stor kopp te (som jag gör varje morgon), blundande en stund och njöt av den aromatiska doften. Plötsligt var jag inte längre i mitt kök med det schackrutiga golvet utan hemma hos farmor och farfars stora kök på Fågelvägen i Danderyd. Hemma hos farmor drack man nämligen English Breakfast i stora vita koppar med grönt mönster på - säkert Gröna Anna. Det smakade himmelskt.

Det var sommaren 91 och jag hade just gått ut sjuan. Mamma, pappa och mina syskon hade alla tagit flygplanet till Israel medan jag åkte Ford till Danderyd direkt efter skolavslutningen för att bos hos farmor och farfar några dagar. Lite senare under sommaren skulle nämligen jag också till Israel, fast på sommarbibelskola alldeles på egen hand. Jag kände mig väldigt stor där jag satt i baksätet på väg till Danderyd. Jag hade en ljuvlig examensklänning. Vit såklart, med en bred spets nedtill (eftersom den var lite väl kort, tyckte min mamma). Figursydd, med "rund sjömanskrage" och knytband i ryggen. Jag kände mig rätt fin ska jag säga. Men ack, lyckades jag inte få en oljefläck på den under bilfärden. Men det skulle farmor ordna, lovade hon.

Jag sov i källaren i samma säng som min pappa sov i under veckorna. På den här tiden bodde vi alla fem i familjen i en trea i Årsta, Uppsala. Vi hade nyss flyttat från Vallentuna och väntade på att det rätta huset skulle dyka upp. Så länge fick det bli en lägenhet. Jag och min syster hade egna rum och mamma, pappa och Linus delade på vardagsrummet. Mamma och pappa i en bäddsoffa och lillebror under datorn. Inte klokt egentligen. Men jag och storasystern fick alldeles egna rum. Generöst va? Hursomhaver veckopendlade pappan till sitt jobb norr om Stockholm och sov då hos sina föräldrar. Det var i den sängen jag nu sov. Det var en liten tröst när jag längtade lite efter dem efter några dagar.

Dessa dagar har gett mig härliga minnen. Jag fick på alldeles egen hand lära känna farmor och farfar och få deras uppmärksamhet. Varje kväll bad vi tillsammans innan vi gick till sängs och jag vet att farmor och farfar blev "rörda" över att jag frimodigt bad med och även bad själv. För mig var det så härligt att höra dem be för oss - alla deras barn och barnbarn. Jag är övertygad att deras böner har gjort stor skillnad, inte bara i mitt personliga liv utan för oss alla i familjen. Det vet jag att jag fick säga en gång till farmor när hon en gång några år senare kände sig lite ensam och ledsen efter att farfar gått bort. Jag sa att hon inte fick lämna oss än för hennes böner var så viktiga.

Den här veckan 91 fick jag hjälpa farfar i trädgården, farmor att baka, farmor att städa och farfar att åka och handla. Farfar hade en lång lista på saker som skulle inhandlas och det var inte bara. Det var paprikaost kommer jag ihåg och grädde och jordgubbar såklart.

Ingrid Bergman. Ni vet hon som gifte sig med en italiensk regissör (Rosselini) och gjorde skandal därmed. Farfar och farmor hade en biografi över hennes liv och den läste jag ut på två nätter. Jag tyckte att det var jätteintressant. Nästa bok blev i serien kristna bokringen och handlade om Sergei förföljaren. Därefter Slukade jag Jules Verne. Jag fick en del läst på kvällar och nätter.

Jag är så glad för dessa ljuvliga dagar. Utan dem har jag inte alls kännt mina farföräldrar som jag gör nu. Det känns gott, särskilt som att jag inte har dem hos mig längre.

Så kan det gå när man ska dricka te.

1 kommentar:

Vera o Wille sa...

Ja visst är det härligt med den gamla generationen och deras böner! Vad skulle vi varit utan dem? :-) Man blir så tacksam!! Det är verkligen en förmån att få ha dem i sitt liv.
Hade Tove o grabbarna här i måndags, såååå mysigt!!

By the way... du är väldigt duktig på att skriva. :-) Men det ligger ju som sagt i er släkt... :-)