onsdag 8 april 2009

Vad som hänt sen sist

Jag har aldrig varit med om maken. Sak på sak läggs på plats. In i minsta detalj. Utan kamp, strid eller tårar. Det känns bokstavligen som att någon bär mig i sin hand och öppnar varje dörr som behöver öppnas och stänger de som ska stängas. Jag är totalt omsluten av omsorg.

Nu ska vi bara ha en hyresgäst till vår lägenhet.

26 februari
visning av en villa i Insjön

1 mars
visning nr 2 med föräldrar

5 mars
Daniel i samtal med Bröderna Park om nytt jobb

6 mars
vi lägger vårt bud

9 mars
vi får inte huset

10 mars
vi får ett annat hus - mycket bättre än det förra. Daniel säger upp sig.

11 mars
jag blir kallad till intervju för ett nytt jobb

26 mars
intervju, blir erbjuden en annan tjänst - som är mycket bättre

31 mars
Får jobbet efter en andra intervju

6 april
Daniels nuvarande arbetsgivare frågar om Daniel kan sluta tidigare. Daniel ber att få kolla med Bröderna Park. Samtidigt sitter Sven på BP och suckar av trötthet över att ha för mkt att göra. Pia frågar om det är nåt hon kan hjälpa Sven med och han nekar men medger att det vore till stor hjälp om Daniel kom snart. 20 minuter senare ringer Daniel och frågar om han får börja efter påsklovet.

10 minuter efter Daniels samtal med chefen kallas hela kontoret till ett möte där chefen informerar att läget är kärvt och alla som vill uppmanas att ta tjänstledigt eller föräldraledigt så att ingen ska behöva varslas. Om inte Daniel hade sagt upp sig hade han varit först på tur att sluta.

7april
skriver kontrakt med skolan. Får frågan om jag vill vara lärare på lågstadiet istället för högstadiet. Hon som skulle ha F-2:an har blivit gravid. Ja, tack.

8 april
Elias får dagisplats och Lovisa förtur - på precis det dagis vi önskat oss till precis det datum vi ville. Och där är det km-långa köer. På skolkontoret fick vi för två veckor sedan beskedet att vi nog inte får plats på den förskolan och om vi mot förmodan skulle få plats så blir det inte förrän i augusti. MEN. I samband med mitt exjobb träffade jag rektorn för nämnda dagis och hon sade när hon fick höra att min son född 05 behövde dagis from maj: Det var nog meningen att du och jag skulle träffas idag, jag ska träffa personalen nästa vecka och jag ringer dig sen. Det är nämligen ofantligt ont om barn födda 05.

3 kommentarer:

Overthere sa...

Guds omsorg är helt fantastisk! Tänk att vi inte behöver oroa oss för något.
KRAM giggi

Broder Linus sa...

Wow, Frida, vad Gud är god och stor!!!
Det ger en tro och glädje att läsa om ert "flyt" :)

Vi ses på måndag!

Makena sa...

Helt fantastisk! Det "luktar" Gud om det här! ;-) Han är så stor och underbar! :D